meningslöst drabbel

Nu hade ni kanske förväntat er ett melankoliskt inlägg med citat från året och tillbakablickar på den tid som flytt.
Men jag väljer nu istället att blicka framåt mot den ljusnande tid som alltid kommer när bara tidtagaturet får slå över från ett gammalt år till ett nytt.
Då brukar jag med de överenskomna föresatserna ta nya tag gällande kondition och arbeta mej uppåt mot höjdpunkten som brukar inträffa någon gång i mitten av maj, strax innan sommaren börjar på allvar.
Detta är en period när jag älskar världen och världen älskar mej, en tid när jag kan ha överseende med allas snedsteg och dumma kommentarer.

Men egentligen undrar jag nu vad fan jag menar med allt detta.
Jag älskar alltid världen och världen älskar alltid mej.
Jag har allt som oftast överseende med vad folk gör eftersom jag hoppas att folk har överseende de få gånger jag väl trampar i klaveret.

Jaja nu slutar jag väl.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0