kvällning
Satt just och tänkte..
Någonstans, långt inne så längtar man alltid bort.
Ibland vet man liksom inte riktigt var man befinner sej, men någonstans mellan verkligheten och en parallell värld.
En abstrakt värld.
En värld, en sisådär 10år härifrån..
Att försöka minnas något som sedan länge slutat existera.
Det är svårt!
Men visst gör det ont när man känner den där doften, nygräddade pannkakor, solvarma jordgubbar.
Dessa dofter försätter mej i en situation som rent tidsligt inte behöver vara särskilt avlägsen men som praktiskt sett befinner sej väldigt långt bortanför nuet.
Man kallar det en dröm om att bli fri, eftersom det är just vad det handlar om, att släppa allting och bara glömma.
Vissa stunder är det ju faktiskt glömskan som varit den största anledningen att försöka minnas, att tvinga sej själv komma ihåg.
Att acceptera vissa saker skulle kunna vara en befrielse i sej.
Om det inte längre skulle finnas något förflutet, så skulle jag kunna glömma allt.
Alla de som jag trott mej tycka om och, alltför ofta, till och med älskat.
De som jag knutit intill mej och skjutit ifrån mej, de som sårat och tröstat, alla de som någonsin berört eller betytt.
Mer sentimental blir jag inte..
Snart vinter, jul, spelar ingen roll..
6år sen, kan inte minnas ditt utseende, endast hur du luktade, dina varma kramar, doften av pannkakor, karamellströssel, solvarma jordgubbar och ditt eviga tjat om att man inte fick ha skeden i glaset när man drack oboy.
Snart 6 år sen...
tjugohundratio nollnio nollsex
Idag har jag gjort en jävla massa bra saker.
Jag har gjort min plikt som svensk medborgare, och röstat.
Jag gjorde Sverige en tjänst genom att rösta på moderaterna.
Jag gjorde Lizzy en tjänst och släpade med henne till Röttle och tillbaka.
Nu ska jag göra mej själv en tjänst, inte göra ett skit resten av dagen och ta hand om min ihärdiga bihåleinflammation...
tjugohundratio nollnio nollfem
Nu är det såhär..
Det finns en idiot där ute som tror att man inte kan vara sjuk och blogga samtidigt.
Men jo, rent tekniskt så är det fullt möjligt.
Även om man är så pass sjuk att man inte orkar spendera halva dagen och halva natten till att prata i telefon eller skriva en massa patetiska sms..
Det var allt jag hade på mitt hjärta.
tjugohundratio nollnio nollfyra
Har ni aldrig någonsin funderat över det här med kärlek?
Jag gör det, faktiskt ganska ofta om jag ska vara ärlig.
Det sägs att det finns en för alla, men helt ärligt som försvann mitt hopp för längesen.
Jag har accepterat att jag aldrig kommer hitta en kille som jag står ut med längre än 3månader.
Hittills under mina 24 levnadsår har jag faktiskt aldrig träffat en kille jag stått ut med längre än så.
Det är ganska kört för mej va?
Nej, tre månader är nog tillräckligt för mej, även om jag efter dessa tre månader har lite svårt att uttrycka att jag inte längre vill, nej, då är jag tydligen för snäll..
Förresten, så skippade jag blondinskiten för en dryg månad sen.
Numera är jag brunett, och jag har lika roligt.
Ännu en klyscha med andra ord.
tjugohundratio nollnio nolltre
Som vanligt tänkte jag skriva något alldeles utomordentligt bra, riktigt klyschigt.
Men att bara tro en sån sak är numera en klyscha.
Jag har verkligen ingen fantasi kvar.
Eller ja, fantasin i sej är det inga fel på, utan mer att få det till ord...
Hjärnan jobbar för fullt, dock är det en massa rappakalja där efter att ha läst alldeles för många kurser samtidigt.
Svenska B, omvårdnad och medicinsk grundkurs gör att allt som snurrar i skallen på mej är hur många prefix oxh attribut det finns i en medicinsk mening, eller en omvårdnadsdokumentation.
Så det enda jag egentligen kan säga, eller skriva, är...
Jag hoppas att alla grammatiska och medicinska termer inom kort försvinner ur mitt huvud.
Huvudvärken är numera konstant, alvedon hjälper inte.
Redbull/vodka är snart en beprövad metod mot huvudvärk, för även om det dagen efter kan framkalla värk, så botar den faktiskt tillfälligt..
tjugohundratio nollnio nolltvå
Kan man hjälpa att man ibland bara får en sån jävla lust att skriva?
Något riktigt, riktigt onödigt till och med?!
Och vad är mer provocerande i tider som dessa än att faktiskt stå upp för sin åsikt när valet närmar sej?
September 2006 kommer jag ihåg, 20år gammal hade jag lagt min första "riktiga" röst i det "riktiga" riksdagsvalet.
Med spänning satt jag och kollade på valet, ju fler röster som räknades, desto mer spänd blev jag.
Men för varje röst som räknades som ökade ledningen, och äntligen fick man en riktig statsminister.
Detta är iallafall min åsikt, och alla får stå för sin egen, tack vare att vi lever i ett land där det råder yttrandefrihet.
Eller ja, till viss del...
Visst blev moderaternas första regerings år, kanske inte riktigt som dom tänkt.
Men jag tror knappast det varit bättre med en sosse regering, bestående av lata jävla svin som hela dagarna sitter på sina breda arslen.
Hey, min åsikt, återigen.
Nu är det dags igen, och moderaterna ska vinna!
Världsekonomi krisen går inte skylla på dom, vilket många gör omedvetet.
Dåligt med jobb osv, i samband med regeringsbytet.. men som sagt, världsekonomi kris, hade inte spelat någon roll vem som än hade makten.
en månad och två veckor...
Så länge sedan är det sen sist jag engagerade mej i färdigställandet av något så simpelt som ett enda inlägg.
Kunde ju skrivit vad som helst..
- Hej, hur mår ni?
Men till saken hör att när allt rullar på som det ska, när inget retar än.. då har man inget att blogga om.
Är man varken lycklig eller olycklig, utan just precis där mitt i, nej då har man inte heller något att skriva om.
Eller det är klart.
Jag kunde ju, likt alla tråkmånsar, minut för minut redogöra för hur min dag sett ut, men det är ju inget av intresse för dom som inte känner mej.
Jag kunde skrivit om hur perfekt mitt liv är, och hur ännu mer perfekt det kommer bli, men ingen tycker det är roligt att läsa om en besserwisser.
Jag är alltså bara en onormalt normal 24åring som inte har något att säga.
Undrar ni varför jag skriver nu så känns det som ett tvång när man plötsligt ligger som veckans blogg.
Så vad säger ni?!
Ett sista tappert försök att återuppliva det som en gång gav mej så mycke.
Kan jag återfå den där känslan?
Jag som älskade min blogg....
motivationshandikappad
Jo, jag har visst tappat suget igen...
TYPISKT
I två veckor har vädergubbarna lovat sol på midsommarafton, och vad händer?
MOLN!!!!
Jag visste att det inte gick att lita på dom, opålitliga sopor!
Men vad är väl en midsommar utan regn?
vad slarvig jag är
Här kommer veckans erkännande..
Jag har inte putsat några fönster, jag har inte dammsugit heller..
Det slutade istället med att jag tog på mej bikini och låg i trädgården med medicinboken.
Bra kan man tycka... jo, hade nog fått mer gjort om ja inte råkat däcka till också..
Jahaa jaha...
Ush då
jag har ett problem
Jag har alltid varit av den pedanta sorten, men efter att jag flyttade hemmifrån har jag utvecklat denna, ska vi säga ovana?
Minsta sandkorn så åker dammsugaren fram, och jo... jag dammsuger i ärlighetens namn varje dag, moppen behöver däremot bara arbeta varannan..
I våras putsade jag mina fönster, det var välbehövligt och dom blev skinande rena och jag njöt i fulla drag av den klara utsikten.
Nu har dock turisterna börjat erövra vår idyll och Brahegatan är högtrafikerad.
Detta leder självklart till att mina fönster mot Brahegatan är lika skitiga igen, och ger mej ångest, dom liksom hånar mej på ett ondskefullt sätt med all sin smuts.
Funderade på om jag skulle ta tag i det idag, innan det blir för varmt.
Måste ju ändå dammsuga.
tack 3
Hade jag varit i mitt esse så hade jag skrivit något i stil med Björn Gustavsson´s diss till swebus, men dagens irritation har gjort mej lite ur balans.
3 har verkligen förstört min dag, det funkar först nu...
Varken mobil eller internet har fungerat.
SÅ nu har jag en massa facebook att ta igen, så vi hörs sen!
köpbegär...
Eftersom ingen människa är den andra lik så har vi alla olika saker vi känner behov av att köpa.
För mej är detta något så otippat som underkläder och DVD filmer, jag skulle lätt kunna byta trosor varje dag i 6månader och inte behöva tvätta, snabb uppskattning på mängden i den lådan alltså.
När det kommer till DVD...
Jag vet att det är 2010 och majoriteten av befolkningen laddar ner istället för att köpa..
Klart det händer att jag gör det samma, mest för att veta om filmen är värd att köpa, man kan ju inte ha vilken skit som helst i hyllan..
Nästa problem är att har men en film i en serie filmer så måste man ha resten också oavsett hur bra eller dåliga dom är.
Under ett samtal med min kumpan ganska nyligen så pratade vi om just DVD filmer, hon är lik mej i den frågan och man måste faktiskt alltid ha alla, man kan ju inte ha IceAge 2 och varken 1an eller 3an...
Hur som helst, jag fick för mej att räkna hur många jag har och att det var tvåsiffrigt visste jag ju..
88st plus SAW boxen...
Vet ni hur mycke pengar det är som jag har köpt film för?
Ett lätt överslag på siffran ger följande resultat 88x149=13122...
Nu har väl vissa varit billigare än 149kr medan andra varit dyrare, men överlag kostar en film 149kr.
Alltså, 13 000....
Det är inte konstigt att folk laddar ner nu för tiden alltså.
Vad ville jag ha sagt?
Tänk vad pengar man slösar på egentligen jävligt onödiga saker!!
min coola farsa
Att bli brandman var min dröm som liten, eller ja, definiera liten, annars så skulle jag gärna fortfarande vilja bli det.
Det som hindrar mej är att jag under min korta fotbollskarriär sabbade menisken och vid ansträngning får jag fruktansvärt ont.
Denna dröm uppstod redan som liten då jag alltid vann sandlåde fighterna om vem som hade den ballaste farsan.
Min pappa var och är brandman och det var inte mycke som slog det.
Polis var ju inget, utan man kontrade mest med "polis polis potatisgris".
Idag har jag varit på stationen ihop med min pappa, min coola pappa.
Ja, vid 24års ålder så är han fortfarande en av mina idoler, jag ser upp till honom och hans arbete och respekterar alla dess psykiska påfrestningar.
Men idag fick jag iallafall ett klistermärke av pappa, ett sånt där "du släckte väl?".
För om sanningen ska fram så har jag (som brandmansdotter) inget sånt på ytterdörren, jag har alltid respekterat elden och inte tänt ljus.
För någon vecka sedan så gick jag till affären och när jag kom hem så insåg jag att jag faktiskt tänt ljus, och glömt blåsa ut dom vilket gav mej en tankeställare.
Man vet aldrig vad som kan hända, och det kan hända även om ljusen är skyddade från lättantändliga material såsom gardiner.
Nu har jag hur som helst satt upp mitt klistermärke på dörren, förhoppningsvis glömmer jag inga ljus igen.
Det enda jag behöver nu är nya batterier till brandvarnaren som jag tog ut när jag flyttade in eftersom dom började ta slut och den satt och pep till förbannelse.
Jag borde vara bättre uppfostrad än så här.
Långt blev det, jag ville bara poängtera att ni måste byta batterier och skaffa ett "du släckte väl" klistermärke.
bara en massa sol!!
Ojsan hoppsan vad skönt det är att det äntligen blivit lite värme.
Värsta är att såna som jag inte ska vistas i solen med kläder.
5min och jag har stans finaste bonnabränna!
Kan ju dock inte lägga mej på gården i bikini bland alla pensionärena(ja jag bor granne med en hög pensionärer) stackarna skulle ojja sej och prata om hur mycke bättre det va förr i tiden, när ungdomarna hade vett att klä sej propert.
Fin besök har jag för tillfället, och jag borde egentligen socialisera med detta fina sällskap som jag inte träffar allt för ofta längre.
Jag och dottern till sällskapet, var ute och lekte i sandlådan förut, jag bygge en kopia av Brahehus, skickligt bygge, eller fuskbygge...
Ännu mer likt blev det när tvååringen kom och raserade ena tornet..
ett nytt tappert försök
Jag lyckades faktiskt skriva ner ett par rader om medicin igår när jag äntligen kunde förmå mej att släppa datorn och bara umgås med boken.
Idag tänkte jag försöka mej på ett nytt försök.
Visserligen ligger jag före planeringen då sommarkurserna egentligen börjar på måndag.
Jag har dock en vision...
Att hinna klart så fort som möjligt för att sen kunna njuta av sommaren utan lika många måsten..
Det är ingen idé att lata sej med plugget, det kommer ifatt.
Ska jag åka på semester framöver så vill jag helst lämna boken hemma.
Iallafall så är det en del av min plan.
Mina planer brukar gå i stöpet, så vi får väl se.
mer nytt?!
Funderar på att lägga till ytterligare en kategori.
Vi kan ju ha en provperiod.
Vad jag hade tänkt mej var "veckans krönika"...
För ett tag sen så skrev jag och skickade en krönika till den lokala gratistidningen jönköpingNU, svaret löd att dom gillade den fast att dom inte behövde nya krönikörer för tillfället men att dom skulle återkomma.
Är det något jag vill åstadkomma i mitt liv så är det just att få en krönika publicerad, sen skulle min skrivarlust fått den uppmärksamhet den så länge suktat efter.
Frågan är då, vad som skulle hända med mej, kanske skulle jag tröttna?
Hur som helst, ska försöka fila lite på detta så ser ni själva när denna förändring sker.
ovana att skapa en bra vana
Att bryta en bra vana är en av dom enklaste prövningarna vi utsätts för, att däremot bryta en dålig vana och förvandla den till något bra är bland det svåraste världen förväntar sej av oss.
Att äta onyttig mat är antagligen den vanligaste ovanan som flest människor vill ändra på.
Eller att inte hoppa över frukost, vilket är så himla enkelt egentligen så fort man är lite stressad, antagligen för att man snoozade liiiite för länge.
Alla vill vi ju skapa oss så bra vanor som möjligt, men att göra det tycks vara lättare sagt än gjort.
Välkomna till 2000-talet.
Tiden då det är en ovana att skapa en bra vana och sedan hålla fast vid den...
(pluggar)
I talspråk, parentespluggar.
Någon mer än jag som lyckas med detta?
Spelar ingen roll hur hårt jag än tar mej i kragen så blir det inget vettigt gjort.
Bestämde mej för att plugga idag så fort jag vaknade men har fortfarande inte kommit igång.
Vad har jag gjort istället?
Städat, mest för att slippa plugga..
Tog en promenad, måste man ju när det är sol.
Duschat, varför spara det till sen när man kan få det gjort nu?
Suttit vid datorn med en massa distraktionsmoment, allt för att plugga så lite som möjligt.
Definitionen parentesplugg lyder-
Sitt vid datorn, starta både facebook, spotify och alla andra diverse sidor du är medlem på och resultatet blir att du tror att du pluggar.
Boken ligger ju åtminstone uppslagen på rätt sida bredvid, men mycket längre än så kommer man liksom aldrig.
Men hey, att boken är framme är ju bättre än inget.
SKärpning Fransson, ska ta mej en kopp kaffe, boken och gå ut och sätta mej i solen, då har jag liksom längre inget val.
oops, I did it again
Men denna gången är min dåliga uppdatering ursäktad av min ypperliga coolhet.
Skämt åsido.
Här borde jag kommit med en klatchig kommentar i stil med att jag kollat om Daniel Westling har allt han behöver för att klara en bakis söndag, men det är inte riktigt sant..
Jag har snarare flytt internet idag, för vart man än ser så handlar det om prinsessan och hennes nya prins..
Och jag är bara neutral, och kunde varken bry mej mer eller mindre.
