glädjedödare

Nu får det banne mej vara slut på det roliga.
Det är dags att prata om lite mer allvarliga saker.
Typ, Disney...

Jag såg Bolt för första gången för 2-3månader sen.
Jag vet inte om det är jag som är känslig, men jag erkänner, jag grät som ett litet barn i slutet.
Det var så fint!

Jag gråter fortfarande till Lejonkungen, när Simbas pappa dör.
Till Björnbröder gråter jag när Kenai talar om för Koda att det var han som dödade hans mamma.
Oliver och gänget ska vi inte tala om, jag gråter nästan hela filmen igenom, stackars lilla kissen!
Men värst måste nog vara Bambi!?
När de är på ängen och den där hemska musiken kommer igång.
Då vet man, att nu minsann är det kört för Bambi´s mamma.

Den enda Disneyfilm jag vet med mej att jag inte gråtit till, är faktiskt På andra sidan häcken.
Den är humor rakt igenom, och jo, jag har nog skrattat så pass att tårarna runnit, men det räknas väl inte?

Så är det bara jag som är känslig eller finns det fler än jag som gråter till tecknat?
Vilken gråter ni isåfall mest till?


Kommentarer
Postat av: manda

Jag gråter minsann jag med.. inte bara till tecknat utan till det mesta på tv:n:D du behöver inte känna dig ensam..

2009-10-09 @ 22:48:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0