en riktig barnlek
Vem lekte inte krig med fångar och död egentligen när man var liten.
Vi gjorde det, relativt dagligen, periodvis.
Frågan som uppstod idag är följande.
De få gånger man erkände sej besegrad och gick med på att "dö".
Varför låg man alltid med armarna utsträckta, med tungan hängande i mungipan och gav ifrån sej ett "öööööh"?
Jag har sett döda människor, och det är inte det minsta likt.....
Kommentarer
Trackback
