ingen rubrik
Det känns som om jag håller på att få ett nervsammanbrott.
Inget går som jag tänkt från början...
Tänk vad skönt om man varit 4år och kunde slänga sej på golvet, skrika och sparka vilt omkring sej tills det att man får sin vilja igenom.
Nu är det ju dessvärre inte så längre, 20år går tydligen fort och mycke händer på vägen dit.
En sak har iallafall gått min väg, eller en person kanske man ska säga.
Som gick i min väg? Som kom i min väg?
Jaja, hur som helst, Gustavsson, finare kille kan man inte hitta.
Annars tillägger jag bara, det var bättre förr.
När man fortfarande kunde slänga sej på golvet i affären i ren protest för att man inte fick ett kinderägg på en måndag.
Kommentarer
Trackback
