på allvar denna gången

För första gången i mitt liv, eller åtminstone vad jag kan minnas, så ber jag praktiskt taget en bön tyst för mej själv.
Jag menar varenda ord och tanke som snurrar i mitt huvud just nu.
Saken är den att det precis susade förbi blåa sirener utanför.
Till saken hör att min pappa har jourvecka, vilket innebär att han nu är ute och kör brandbil.
Ni har väl inte missat att det är snöstorm?

Så om det nu verkligen finns en "Gud", snälla, gör så att min pappa kommer hem HEL!!!
Jag skulle inte klara mej en minut annars.
Amen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0