på bättringsvägen

Knät börjar kännas bättre, eller iallafall efter en siså där 4 ipren.
Egentligen gör det nog fortfarande lika ont, men för tillfället känner jag inte så värst mycke.
Svullnaden ger sej inte och Sara har så gott som konstaterat att det fionns ledvätska i som kan komma att behöva tömmas.
Bra med kompisar som jobbar på akuten och diverse andra inrättningar.

För övrigt vill jag bara säga att jag saknar min personliga sköterska.
Även om jag föredragit en skötare, och du vet vem du är.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0